Hunger efter förändring i mathjälpen

Matens dubbla betydelse 

Mat handlar inte enbart om att stilla hunger. Den är också en grund för gemenskap – något man delar med familj, vänner och bekanta. För många har denna självklara del av livet blivit svår att upprätthålla, och allt fler saknar både tillräcklig mat och det sociala sammanhang som måltider kan ge. 

Trots en dyster utveckling finns det många aktörer som arbetar för att stötta dem som behöver det mest. Röda Korsets strategi för 2024–2026, ”Glädje, hopp och förtroende”, syns tydligt i mathjälpen i Åbolands distrikt. 

Mathjälpen har vuxit både i omfattning och betydelse. Enligt Finlands Röda Kors tar omkring 81 000 personer emot mathjälp via distriktens och avdelningarnas verksamhet i landet. Mathjälp ordnas i samarbete mellan de 12 distrikten, de lokala avdelningarna och olika samarbetspartner som församlingar och skolor. 

Enligt Finlands Röda Kors tar omkring 81 000 personer emot mathjälp via distriktens och avdelningarnas verksamhet i landet

Nationellt läge: ökat behov – minskat matsvinn 

Mathjälpens utveckling nationellt syns tydligt i rapporterna från Mathjälp.fi, en tjänst av Kyrkhjälp rf. Från deras lägesbild framgår att: 

• 73 % av de 286 svarande föreningarna har sett sina kundmängder öka.
• 63 % rapporterar att traditionellt matsvinn – särskilt från butiker – minskat, även om detta delvis kompenseras av överbliven skolmat.
• Behovet ökar särskilt bland barnfamiljer, unga, inflyttade från Ukraina och andra personer med invandrarbakgrund. 

Röda Korsets mathjälpsenkät från 2024 visar att för 41 % av mottagarna är mathjälpen nödvändig för att klara vardagen. Samtidigt är engagemanget stort: omkring 6600 frivilliga arbetar nationellt inom olika former av mathjälp.

Mathjälpen upplevs också ha en positiv effekt. I Röda Korsets mathjälpsenkät uppger 71 % av de svarande att mathjälpen förbättrat deras välmående. Respondenter lyfter särskilt fram de frivilligas bemötande och det sociala sammanhang som uppstår vid utdelningstillfällen. 

Mängden förstagångsbesökare fördubblades mellan 2022 och 2024 (från 7,9 % till 17,9 %), vilket visar på en fortsatt trend uppåt – och att behovet är större än vad verksamheten i dag kan tillgodose. 

Åboland: en etablerad och växande verksamhet 

I Åboland driver hälften av Röda Korsets avdelningar någon form av mathjälpsverksamhet. Den består främst av: 

• utdelning av matsvinn från lokala butiker och skolor
• utdelning av köpkort à 40 euro finansierade av Europeiska socialfonden (ESF) 

Köpkorten har ersatt de tidigare EU-matkassarna och kan användas för att köpa mat, hygienartiklar och andra nödvändiga varor. 

Behovet av mathjälp återspeglar samhällets mående

Axel Gröndahl, samordnare för social verksamhet och ansvarig för mathjälpen i Åbolands distrikt, beskriver mathjälpen som en nu helt etablerad del av Röda Korsets verksamhet. 

– Behovet av mathjälp återspeglar samhällets mående. Genom mängden hjälpbehövande kan vi betrakta välfärdssamhällets läge och hur dess befolkning mår. 

Han lyfter även fram hållbarhetsaspekten: mathjälpen tar tillvara mat som annars skulle slängas. 

– Att komma till mathjälpen är också något av ett indirekt ställningstagande i mina ögon – man visar att det faktiskt finns människor vars liv inte är så lätt. 

Åbo svenska avdelning: månadsträffar och bred målgrupp 

Åbo svenska avdelning ordnar månatliga utdelningar där 70 stycken ESR+ köpkort delas ut varje gång. Mathjälpen ordnas i samarbete med Valo-valmennus ungdomsverksamhet, Åbo stads uppsökande ungdomsarbete, Åbo svenska församling och Fingerroos stiftelsens uppsökande äldrearbete.  

Då mathjälpen i Åbo startades av Åbolands distrikt ville man nå olika åldersgrupper. Åbo svenska avdelning upplevde att högskolestuderande var en viktig målgrupp och därför utvidgade man hjälpinsatserna även till dem. 

Förutom köpkorten delas matportioner, frukt och semlor ut, något som snabbt går åt vid varje tillfälle. Utdelningarna fungerar också som mötesplatser där både frivilliga och hjälpbehövande pratar över en kopp kaffe. 

Frivilliga som gör skillnad 

Anita Julin, frivillig sedan några år, beskriver sin upplevelse: 

– Efter en utdelning känner man sig glad och att man har gjort något betydelsefullt. Man får mycket tillbaka när man ser tacksamheten hos dem som kommer.

Hon har märkt att antalet besökare ökat, även om antalet frivilliga inte vuxit i samma takt. En positiv överraskning har varit stämningen: 

– Folk uttrycker inte att de mår dåligt. Det finns ingen större negativitet – tvärtom verkar många trivas och vara på gott humör.

En hjälpbehövande som intervjuades beskriver att tröskeln minskat ju fler gånger hen deltagit: ”Det känns okej att komma hit, och det hjälper.” 

Utdelningarna fungerar också som mötesplatser där både frivilliga och hjälpbehövande pratar över en kopp kaffe

Gemenskap och tacksamhet 

I mitt eget arbete vid Åbolands distrikt delar jag ut ESR+ kort och koordinerar korten mellan Åbolands avdelningar. Jag ser tydligt hur behovet stiger, men också hur mycket glädje mathjälpen skapar. 

Det mest berörande är tacksamheten – vissa blir tårögda när de tar emot ett kort. Trots svåra livssituationer möter man ofta livsglada människor som skrattar, pratar och delar en stund tillsammans vid utdelningarna. Och det är precis det vi vill att mathjälpen ska vara: en lättnad, en gemenskap och en paus i vardagen. 

Det är lätt att känna att problemen växer, men det finns många som arbetar för förändring. Hjälpande händer, framtidstro och viljan att göra gott bär långt. 

Som ordspråket säger: ”Ingen kan göra allt, men alla kan göra någonting.” 

Artikeln har tidigare publicerats i Åbolands distrikts medlemstidning.

Frans Uggeldahl

Organisationsmedarbetare

tfn 040 741 8952
e-post frans.uggeldahl@redcross.fi