Bra diskussioner på kryssningen Nya Vindar

Programmet började med en omvärldsanalys av data-analytiker Matias Andersson från centralbyrån. Sammanfattande kan man säga att det finns en massa data, som kan utnyttjas som underlag även för Röda Korsets verksamhet för att hitta de mest sårbara i samhället. Yrkeshögskolan DIAK har sammanfattat fyra olika parametrar för att räkna ut ett utsatthetsindex för att jämföra olika orter med varandra. För Åbolands del visade data att Dragsfjärds klart toppade indexet för arbetslöshet, låg utbildningsnivå, låg inkomstnivå och antalet personer som talar främmande språk. För yttre skärgården visade datan att arbetslösheten är låg, vilket säkert kan förklaras med småföretagande.

Tanken med presentationen var att öppna ögonen för fakta som kan användas, och som avdelningarna kan tillämpa i sin egen planering av verksamheten. Analyserna står också som grund nationellt för förändringsdiskussionen, där den hjälpbehövande står i fokus.

Följande var vår huvudgäst Johanna Kylmäojas diskussionsforum om förändringen. Vi fick reflektera över vad som diskuterades under årsmötet i Åbo och förädla de tankar som föddes där eller nya tankar som fötts sedan dess.

Sammandraget från årsmötet kan sammanfattas i följande punkter:

• Röda Korset erbjuder en social knutpunkt med låg tröskel där människor kan få hjälp, såsom första hjälpen, psykosocialt stöd och vänner. Det är avgörande att ha en stark lokal närvaro och fysiska lokaler där denna hjälp kan erbjudas.
• Vi står inför frågan om lokal förvaltning är nödvändig, eller om vissa uppgifter kan hanteras regionalt. Det finns ett behov av ökat samarbete mellan olika avdelningar, oavsett språk och distriktsgränser.
• En annan viktig aspekt är hur frivilliga orkar med sina uppgifter. Många känner sig belastade av byråkratin, vilket tar tid från direkta hjälpinsatser. Vi måste överväga om våra strukturer är effektiva eller om vi kan förbättra dem för att frigöra tid för våra frivilliga.
• Slutligen, vi måste erkänna att vissa hjälpbehov är så komplexa att de kräver professionell hjälp, vilket kan vara en utmaning för våra frivilliga att hantera.

Efter introduktionen var det deltagarnas tur att reflektera, först parvis, och sen i grupper på fyra och åtta för att diskutera temat.

Diskussionerna sammanfattades:

Regionala styrelser

• För att minska byråkratin och personresurser.
• Ha resurser för mer verksamhet.
• Lättare att få nya med då det bara gäller verksamhet.
• Mer samarbete över byagränserna.
• Inte alltid samma verksamhet i alla byar, man kan specialisera sig.

Kontinuerligt uppsamlande av statistik

• Genast då evenemanget varit kan man ha en enkel plattform dit man rapporterar.

Ungdomar med spontant

• Kontinuerligt skol-, dagis, eftissamarbete.
• Andra och tredje stadiets samarbete. Kurspoäng för frivilligarbete och kurser.
• Samarbete med organisationer som har aktivt ungdomsarbete (scouter, FBK etc.)
• Finnas på de sociala medier där ungdomar finns (inte Facebook!)

Fler med enkelt

• Man skall kunna komma med utan att gå kurs(er).

Viktigt att ha ett rödakorsutrymme med låg tröskel att komma in i.

Diskussionerna var livliga, och vi tror att vi är färdiga att tillsammans utveckla något nytt.

Innan båten anlände Åland hann vi ännu med ett sista mer konkret grupparbete. Då delade deltagarna upp sig enligt organisation, beredskap och social verksamhet. Varje grupp fick två teman att fundera på: hur få fler, framför allt unga med. och hur få fler alarmerbara i avdelningarna.

Oberoende med vilken sektor man såg på temat var diskussionerna ganska lika. För att få fler unga dök skolsamarbete och framför allt samarbete med högskolorna upp igen. Marknadsföring och att öka synligheten ansågs även viktig för att få nya med -vi skall bli bättre på att berätta om allt det goda vi gör.

Konkreta förslag:

• Bingo för ungdomar.
• Gå dit unga finns (digitala plattformar?).
• Erbjud uppgifter direkt åt den nya.

Det andra tema var att få fler alarmerbara (OHTO).

Eftersom vi är en beredskapsorganisation borde vi ha som mål att kunna alarmera våra aktivaste frivilliga på ett enkelt sätt. För det har ett alarmeringssystem, OHTO utvecklats, som är en plattform där alarmerbara grupper anmäls. Varje gruppmedlem registrerar sig med sitt telefonnummer och ansluts till en grupp, t.ex. Beredskapsgruppen i Korpo. I en störningssituation kan gruppmedlemmar larmas via ett textmeddelande som man kan svara på om man kan komma med och hjälpa. Den som skickat alarmet kan online följa med vilka som kan komma och kan planera hjälpaktionen enligt det.

Just nu har vi få medlemmar från vänverksamheten och mathjälpen som är en oerhört viktig resurs i en störningssituation. Nu fick deltagarna fundera konkret på hur vi kan få flera alamerbara med i OHTO.

Konkreta förslag:

• Alla avdelningsstyrelser skall ha en grupp i OHTO.
• Alla avdelningar skall ha en egen beredskapsgrupp.
• Först frivilliga i OMA, sen i OHTO.
• Berätta vad syftet är med OHTO och väck intresset.
• Regelbundna övningar i hela distriktet dit alla verksamhetsgrupper bjuds med.

Överlag kom en bra idé till oss på distriktet att varje gång vi besöker en grupp skall vi erbjuda möjligheten och hjälpen att skriva in sig i OMA eller OHTO. Det här rådet skall vi börja tillämpa omedelbart och hoppas vi når våra mål snabbare.

Till sist vill vi på distriktet tacka alla som deltog i kryssningen och för att ni orkade ge av era tankar och idéer under dagen. Under hemresan fick vi förutom god mat delta i Åboland-quizzet som Axel, Frans och Robin hade skapat. Den lekfulla tävlingen vanns av gruppen’’Kimito allt i allo’’ med huvudvinsten av en muminryggsäck, choklad och lakrits. På andra plats kom gruppen’’KePå’’ två unga män som vår praktikant uttalade sig. På tredje plats kom Inger3 tre erfarna damer från Korpo avdelning.